Hej!!
Som jag skrev i det tidigare inlägget idag så vaknade jag av att en barnmorska från KLARA ringde mig och berättade att dom hade lyckats ge mig en akuttid hos henne redan idag, vilket jag absolut inte hade räknat med. Jag var väldigt negativ sedan igår för allting och var absolut inte taggad alls, men som sagt så åkte jag dit för Emils skull nästan. Men när vi väl var där och träffade denna otroligt trevliga och kunniga kvinna så kändes det genast lite bättre. Jag fick ingen panikattack, visst jag fällde några tårar men jag kunde sitta där och diskutera. Vi kom fram till jätte bra saker och att jag ska bli igångsatt har ju gjort allting lite lättare. Eftersom jag inte riktigt hade hunnit smälta det sen igår så var det väl lite svajigt men eftersom klara-barnmorskan hade sånt lugn och förståelse så kände jag mig tryggare.
Vi fick gå ner på förlossningen och kika runt där, kolla hur förlossnigsrummen såg ut, fick se en liten nykläckt bebis och Emil var så himla positiv till allt. Tur att jag har honom. Barnmorskan lyssnade noga på vad jag och Emil berättade samt så hade hon så mycket information att ge oss så vi kände nu efter att vi kommer bli väl bemötta när vi är inne på förlossningen. Jag har fortfarande inte accepterat att jag ska föda vaginalt men tack vare igångsättningen så är det lite lättare, jag har en dag att utgå ifrån. Jag måste nog bara ta och acceptera situationen och försöka släppa loss lite. Jag måste våga lita på människor runt omkring mig, detta är ändå deras jobb. Vi får se hur detta slutar. Just nu känns det ”ok” trots omständigheterna.
